Önskan är ju ändå att man ska föra över sitt skapande till sina barn. Och det har jag, Hedvig älskar att pyssla och fantiserar fram lösningar med pärlor och lim, kartong, returpaket… vad som helst. Högst på önskelistan är en limpistol.
Så på advenstfikat på skolan springer hon och hämtar sin virkning. Oj tänkte jag… virkar? Och hon hade en så fantastisk fart på nålen att jag blev alldeles varm. Kanske har jag närt en handarbetare vid min barm ändå…
Garngalleriet hade öppet hus på lördagen och jag fick med mig två andra garntokar, Kamolini och MrsHaller. Det blev en reunion då vi kamperade i Gotlandshuset för ganska precis ett år sedan.
På Garngalleriet inhadlade jag Raumas Finull i allehanda nyanser för ett projekt som jag har format i min skalle och jag behöver lite provgarner. Dessutom lite Dansk pälsull som basfärger till härvor jag köpte på Garngalleriet på Syfestivalen i vintras.
Härlig fika på Konditori Fågelsången och en ganska lång stickstund. Var finns motsvarade konditori, ljust och ”gammeldags” med nystuk i Stockholm? Jag tycker våra fik är så murriga. Vi kanske måste göra en stickvänlig-café-karta, ungefär som wi-fi-kartan.
Efter kaffe och bulle styrde vi stegen mot Yll å Tyll, den världsberömda lokala stickbutiken. Och ja den motsvarade alla förväntningar. Inspiration, utbud och härlighet. Där blev det bara svart garn som ska kobineras med annat hemma men inspiration fick jag med mig.
Med knorrande magar styrde vi kosan mot Saluhallen och åt varm soppa och sedan körde vi hem, mer sticksugna än vanligt.
Fler garnutflykter!
Idag var det bokparty på Litet Nystan. Det var Johanna Wallins ny bok Sticka mera Småvarmt som kom varm från bokpressarna.
Johanna har så härliga detaljer på sina grejer och vi pratade en stund om utgånget garn och formgivning. Och en utställning i Norrköping som jag måste kolla upp.
Jag köpte boken och åkte hem för att åka till skogen med familjen.
Ibland känns hösten mer som nystart än vad det gör vid nyåret. Visst nyår är ett nytt år men hösten är lite nystart; nya terminer, nya klasser, aktiviteter drar igång, nya projekt på jobbet… ja det är lite skolstart över det hela.
Så när hösten rullar in så blir det organisation på schemat. Att få ihop vardagen igen efter långa sköna ledigheter med fria aktiviteter.
Barnens aktiviteter, mina aktiviteter, makens aktiviteter, någon resa, födelsedagar, Hjälpstikearbete och en och annan kurs.
Listor och gemensam kalender i Google ligger högt på dagordningen.
I helgen som gick var jag i Dalarna och stickade. Trots en intensiv helg hann jag ändå reflektera lite över höstens stickprojekt.
Så på tåget hem formades en enkel plan.
Barnen behöver strumpor – så det ska jag sticka åt dem
Min Hjärtevärmare kommer inte bli klar om jag inte gör den nu. Detta projekt ska få ett varv om dagen.
Jag ska sakta beta av projekt för projekt med ett huvudprojekt i fokus hela tiden så jag går i mål. (Just nu Hjärtvärmare)
Och två saker till;
Använda garner jag har i lager för nya projekt
Sticka tröjan mamma beställde för … oj över ett år sedan.
Sådärja, hösten kan börja!
Räkna med klara arbeten på löpande band på bloggen och några nya projekt för att lysa upp höstmörkret!
Stickhelg med Sanna Sannsticks och Karin Kahnlund på Sätergläntan. Med en korg full av stickningar, senaste Hemslöjden och sushi ska jag klara en resa på tre timmar.
Det är riktig lyx att bjuda sig själv på helger som dessa. Man får sticka twentyfourseven, prata med lika nördiga personer, lära sig något nytt och se något nytt. Jag har bara besökt Sätergläntan vid en tidigare stickhelg i Dalarna men aldrig bott där. Jag och en stickkompis, Jenny, ska få bo i ett härbre. Bara det kan bli en upplevelse.
Jag åkte till Visby och medeltiden med barnen och lämnade maken hemma för att måla staket. Barnen hade målet klart inställt: i år skulle de ha varsin pilbåge.
Sagt och gjort, bra pris med koger, inköp klart. Dessutom köpte de var sin fin pil för egna pengar.
Själv kikade jag på vackra klänningar, olika linnetyger och köpte en liten handarbetssax á la medeltid. Garn och nålbundet fanns det också…
Jag försöker göra en garntour varje år (2008 hittar du här) och då kör jag söderöver och huvudmålet är Huskroken i Ronehamn. Kicki och Rolf som driver Huskroken flyttar i höst från Gotland och tar med sig verksamheten. Därför var det extra viktigt att ta sig till Ronehamn i år, för det målet finns inte kvar nästa år.
I år la jag till loppisar då jag ensam klev in i bilen och själv kunde bestämma var jag skulle stanna. En sträcka som skulle ta en dryg timme att köra tog över två timmar med mina stopp och det blev en hel del fynd. Fokus var porslin och tyg. Jag ville hitta serietidningar men det fanns inte en enda på de loppisar jag stannade på.
Speciellt en loppis var helt otrolig, den låg strax efter Alskog och var gigantisk, där hade jag kunnat gå runt läääänge.
Mina fynd; olika tygstycken för eventuellt lapptäcke, material till ett kakfat, en stickbok och en smyckesbok – mer som kuriosa läsning.
Väl nere i Ronehamn träffade jag Kicki och jag tittade på hennes Peru utställning, klämde såklart på garn och blev bjuden på fika med hennes son med familj. Med mig hem fick jag garn till ett pyssel i huset, material till en väpnarluva till sonen och garn till en poncho.
På hemvägen blev det ett kort stopp på Ladan i Hemse och där köpte jag små flaggspel för trädgården och två ihopfällbara korgar varav en är en kylväska. Med fem minuter till godo hann jag in med andan i halsen på Gotland Spinneri och köpte garn till vantar och en tröja som jag tyckte var söt i entrådigt garn.
Sen var det raka vägen hem till middag och familjen nöjd som en tupp och sticksugen som aldrig förr.
Huskroken, ekologiskt garn och färgning har öppen sin sista sommar på Gotland.
Till hösten flyttar Kicki och maken Rolf till Stockholmsområdet och tar med sig sin verksamhet. Man kommer fortsättningsvis att kunna köpa garn via hemsidan.
Så i sommar är sista chansen att se vackra Huskroken i Ronehamn, färgeriet, lilla butiken och de utställningar som de har.
Det finns en kollega som stickar på mitt jobb och vi har funnit varandra ochkan gå igång riktigt… Ibland tar vi 42:an till Odeplan på lunchen och förlustar oss. Det är besök på Ljungqvist Garn och Vincent som gäller – och lunch.
Denna dag hade Drops dragit igång sin Superrea på somriga garner… jag vred och vände på linet, på Paris, på Cotton Lighten… nja nä.
Blädrrade i några Drops tidningar, men inget bet så där på en gång.
Det fick bli några Fabel istället. Den rosaaktiga blir strumpor till mig, den mångfärgade till dottern och de blå ska bli fingervantar till barnen.
Jag vet att på Gotland stickar jag inte lika mycket och då ska jag ha enkla snabba små projekt.
Andra projekt som ligger hemma i soffan är spetssjalen som jag bara har några mönstervarv kvar på, sen ska kanter till.
Det vore gôtt och den kunde vara klar innan semestern.
Sen är det klänningen som jag gjort en tre paneler på. Kanske får den också resa över till Gotland? Vi får se.
Jag är väldigt koft-sugen, och velar än hit än dit… Blev dock inspirerad av Petra O som startat en tröja i Noro Silk Garden, jag har något liknande hemma. bara att börja!
