Fantastick

Nej jag pratar inte om rysskylan utan att jag nu har gått ner 25 kilo.

Idag på morgonen vägde jag mig hos Viktväktarna och jag bara visste att denna gång skulle det vara mycket minus. Och det var det!

Sedan påskas, det är ca 8 månader, har jag gått ner en 7-åring (sonen) i vikt. Det känns helt otroligt!

Varför går det så bra denna gång mot alla andra gånger jag försökt?
Jag tror att insikten om att min hälsa sviktade på grund av mitt ätbeteende och icke-existerande motionerande gjorde att jag satta fart. Dessutom fick jag med mig en kollega som hade ca 8 kilo att gå ner.

Efter bara några veckor hade mitt blodtryck sänkts och min huvudvärk var borta. jag började cykla till jobbet, 2 mil om dagen och gjorde prioriteringar i vad jag skulle äta.

Fika på jobbet ersattes av en banan när jag visste att vi dessutom skulle fira en 50-åring om några dagar. Under sommaren valde jag tillfällen för alkoholintag och tränade däremellan.
Det behövs planering och prioritering. Det är inte längre svårt att tacka nej till gosaker eller bara ta en liten bit.

Planera träning, planera vad man äter – då går man ner i vikt.

Sen måste jag säga att Viktväktarna för 20 år sedan och nu är stor skillnad. En stor räddning är att man får äta hur mycket frukt som helst, även banan.
Mitt kvällsgott är ett paket av ICA:s mango och hallon halvtinat, ibland med keso, ibland med lite kokos på, ibland med russin över. Ibland allt det där.

När cykelsäsongen tog slut (ett par veckor sedan) satte jag fart på gymmet. Som en trogen SATS kund har jag betalat i flera år… men inte använt kortet så mycket. Nu klämmer jag in träningen i veckorna, om än bara 30 min på crosstrainern. Det blir 2-3 gånger i veckan och jag längtar redan till våren och min cykel

Det jag tyckte var jobbigt för ett år sedan gör jag nästan bara av farten. Förr ville jag inte gå miste om sticktid. Nu tänker jag inte vad jag går miste om utan vad jag vinner.

Jag har 10 kilo kvar och det får ta den tid det tar att bli av de dem.

Ett stopp på Wallbygård utanför Arboga är ett måste på väg till mormor och morfar.

Butiken är helt fantastisk med kläder, skor och inredning. Längst in i butiken finns ett litet café med hembakat.

Barnen älskar det! Jag med.

Medan jag provade en klänning fick Hedvig hjälpa till att baka morgondagens kakor till fiket. Som tack fick vi dagens restkakor med oss hem. Massor! Och ja, jag köpte klänningen.

Tänk vad löjligt stolt man kan bli när en designer vill att ens projektbild på Ravelry ska ligga med på hennes mönstersida.

Jorå… så nu ligger min Bolero som är designad av Sidsel Hoivik på möstersidan för Fritt etter Fana.

Stolt som en tupp,  Kuckeliku!

Helgen 14-16 oktober träffades några av de filialansvariga för att … ja ses och sticka, prata.

Förutom att vi hade ett första möte för ideella föreningen Hjälpstickan fick vi utbyta erfarenheter och idéer, lösa problem, lära oss nytt och äta och dricka gott.

Vi vaknade vid halv 9 och pratade garnet och stickning innan vi ens hunnit ur bingen, sen delade vi upp sponsorgarn mellan filaler, åkte till www.ostbiten.se och shoppad ost och garn. Pratade med Karin och njöt av allt vackert och inspirerande. Väl hemma fikades det och korkades upp vin för pajfest med ännu mer stickning. Var vi i säng en enda kväll före ett?

Ingalill, Anita och Ann-Louise och jag hade en mycket trevlig helg.

Får jag ta tillfället i akt och tipsa om några stickbloggar som jag tycker är extra mysiga.

En stickblogg som jag bara älskar är Riot Yarn. Hon gör så supermysiga plagg, designar eget, och har underbara foton. Det är något supergenuint i hennes formspråk som tilltalar mig. Allt verkar så enkelt. Och fina foton. När gör du en vacker bok? jag skulle köpa den direkt!

Sen har jag en tidigare kollega som äntligen öppnat sin stick/pyssel-blogg Mrs Haller heter hon och här är ju grön i bloggosfären men oj hon är så härlig, både som människa och stickerska. Vi tillbringade en helg ihop för ett år sedan och stickade dygnet runt i vårt kalla Gotlandshus. Det kanske är dags att göra det igen?

I dag var det uppstigning tidigt för att medverka i Nyhetsmorgon på TV4. taxi hämtade och jag var fulladdad med bidrag från Hjälpstickan. Anledningen till att jag var inbjuden är att jag är nominerad som Svensk Hjälte med anledning av att jag grundat Hjälpstickan.

Här kan du se inslaget