Tänk vad löjligt stolt man kan bli när en designer vill att ens projektbild på Ravelry ska ligga med på hennes mönstersida.
Jorå… så nu ligger min Bolero som är designad av Sidsel Hoivik på möstersidan för Fritt etter Fana.
Stolt som en tupp, Kuckeliku!
Helgen 14-16 oktober träffades några av de filialansvariga för att … ja ses och sticka, prata.
Förutom att vi hade ett första möte för ideella föreningen Hjälpstickan fick vi utbyta erfarenheter och idéer, lösa problem, lära oss nytt och äta och dricka gott.
Vi vaknade vid halv 9 och pratade garnet och stickning innan vi ens hunnit ur bingen, sen delade vi upp sponsorgarn mellan filaler, åkte till www.ostbiten.se och shoppad ost och garn. Pratade med Karin och njöt av allt vackert och inspirerande. Väl hemma fikades det och korkades upp vin för pajfest med ännu mer stickning. Var vi i säng en enda kväll före ett?
Ingalill, Anita och Ann-Louise och jag hade en mycket trevlig helg.
Får jag ta tillfället i akt och tipsa om några stickbloggar som jag tycker är extra mysiga.
En stickblogg som jag bara älskar är Riot Yarn. Hon gör så supermysiga plagg, designar eget, och har underbara foton. Det är något supergenuint i hennes formspråk som tilltalar mig. Allt verkar så enkelt. Och fina foton. När gör du en vacker bok? jag skulle köpa den direkt!
Sen har jag en tidigare kollega som äntligen öppnat sin stick/pyssel-blogg Mrs Haller heter hon och här är ju grön i bloggosfären men oj hon är så härlig, både som människa och stickerska. Vi tillbringade en helg ihop för ett år sedan och stickade dygnet runt i vårt kalla Gotlandshus. Det kanske är dags att göra det igen?
I dag var det uppstigning tidigt för att medverka i Nyhetsmorgon på TV4. taxi hämtade och jag var fulladdad med bidrag från Hjälpstickan. Anledningen till att jag var inbjuden är att jag är nominerad som Svensk Hjälte med anledning av att jag grundat Hjälpstickan.
I helgen är det Hjälpsticketräff. Några av de som sköter filialer för Hjälpstickan ute i landet ska träffas och umgås en helg. Det ska bli så härligt! Vi sågs för två år sedan också och hade en underbar helg. Även denna gång lånar jag hus av min mamma och vi ska prata och sticka hela helgen. Det blir också utflykt till www.ostbiten.se och underbara Karin och hennes lada.
Packlistan är klar men den återkommande frågan är alltid; vilken/vilka stickningar ska få följa med? De gråa gotlandsvantarna får åka med men jag får ta något annat också, kanske en kofta med enkel rätstickning? Då kan man prata och sticka samtidigt. I morse startade jag ett par fingervantar till sonen. Gula, specialbeställt.
Under helgen kommer vi också ha det första konstituerande mötet för att göra Hjälpstickan till en förening. Det har varit en lång resa för att komma fram till det men det känns skönt att få detta välgörenhetsinitiativ lite organiserat och strukturerat. Stadgarna är färdigskrivna och det har bollats med dem högt och lågt men nu är de printade och klara. Vi har ungefär 1000 idéer hur vi kan utveckla Hjälpstickan och jag är så glad att jag träffat så driftiga människor som gör att jag vågar starta denna förening.
Som jag längtar till fredag eftermiddag när jag sätter mig i bilen och brummar åt väst. Synd att man inte kan köra och sticka samtidigt!
Garnet på fingervantarna är av mjukaste Visjö
Hjälpstickan berätta om sin verksamhet och tog emot bidrag på löpande band! Massor av bidrag, många glada tillrop, stickerskor jag bara chattat med eller är vän på fejjan med kom och sa hej. Roligt!
Dessutom lite kändisar; Berit Westman lämnade en kasse jojo, Thomas Kvist kom förbi och såg direkt vilket som var stickat med hans sponsorgarn och tydligen smög Pinneguri runt. Åh vad jag hade velat säga hej – även om hon inte vet vem jag är!
Anita som sköter filialen i Falun kom och överraskade mig. Hon och hennes man hade satt sig i bilen 7.00 och kört ner – för att få vara med. Så glad jag blev!
Hjälpstickan ger mig framför allt möjligheten att träffa alla fantastiska människor och det finns två som bara lyser varje gång vi ses; Anita och Ann-Louise. I mitten av oktober är det Hjälpsticketräff för oss närmast sörjande och det ska bara bli så roligt. Det brukar vara en helg packad med energi som räcker i … hittills 1,5 år!
Starten
Ytterligare en Tjejmil avklarad. Det gick rätt tungt. Vädret var perfekt men benen var sega, ena ljumsken trilskades men jag tog mig runt och det är det som räknas.
Familjen mötte med ros och kramar. Vi köpte tofflor åt dottern och åkte hem för att äta och vila. Jag lyxade med saltlakrits och vi skålade för nominering till Svenska Hjältar i bubbelvatten.
Avslutade dagen med några varv på en sjal och CSI.
Idag var det Lindag med ullinslag på Skansen och de skulle ha Delsbotröjor framme från klädkammaren.
På eftermiddagen gick hela stickgruppen upp till Delsbogården(?) för att titta på undren.
Man kunde tro det var några kändisar som alla ville fota men det var en kvinnotröja och en manströja och ja, de var fantastiska. Båda från 1800-nånting och så fina i färgerna. Kul att få se live.
Jag slås allt som ofta av vår vackra stad. Översta bilden från morgonen då regnet sakta drog sig undan och den andra bilden från eftermiddagen när regnet inte längre gjorde sig påmint. Färger och ljus, underbart.
Stickhelg med Sanna Sannsticks och Karin Kahnlund på Sätergläntan. Med en korg full av stickningar, senaste Hemslöjden och sushi ska jag klara en resa på tre timmar.
Det är riktig lyx att bjuda sig själv på helger som dessa. Man får sticka twentyfourseven, prata med lika nördiga personer, lära sig något nytt och se något nytt. Jag har bara besökt Sätergläntan vid en tidigare stickhelg i Dalarna men aldrig bott där. Jag och en stickkompis, Jenny, ska få bo i ett härbre. Bara det kan bli en upplevelse.
