För några veckor sedan anmälde jag mig som testare av mönster på Ravelry. Designern Linda Permann gillade min feedback så bra att hon återigen ber mig test-virka en sak. Så roligt att pröva igenom mönster och vara en petig tant när det gäller – det mesta. Denna gång ska jag testvirka mössan på bilden och jag kommer att göra den i Huskrokens Tekla. Mönstret kommer sedan att finnas till försäljning på Ravelry.
I’m asked to test-crochet a hat for Linda Permann. The deadline is ASAP…
Jag läste Catarinas krypin här om dagen och blev inspirerad att anmäla mig som testare på Ravelry. Så nu test-virkar jag en väska åt designern Linda Permann. Jättekul men lite nervöst också. Jag måste vara klar till torsdag, men det ska väl gå.
På bilden ligger delarna i sträck, det ska till lite blommor på den samt att det ska sys en innerdel med dragkedja. Så jag bara måste åka till St Paulsgatan där ju Tygverket finns och Marias Garn, för någon dragkedja har jag inte.
Väskan är jättesöt och enkel att virka. Nu ska jag göra blommorna, se vad jag kan skrapa fram för restgarner till det.
Älskar det här mönstret. Sjalen är till en god vän som har 40-årskalas i morgon.
*Jag tror inte hon läser den här bloggen*
Stickad i Evilla 8/2, stickor 3,75
Den här väskan har sprungit ur korgen som jag hittade i vintras. Jag tycker inte den blev speciellt snygg, ett miffo. Återigen, en för ivrig Ulrica som INTE planerar. Jag önskar att jag hade tänkt till kring färgerna och hur jag använde dem. Men jag gillar modellen. Den gjorde slut på alla restgarner i kategorin bomull och jag fick köpa till två nystan Paris från Dops som båda tog tvärslut. Mönstret finns här (PDF), det är på engelska.
Ur korgen växer ett projekt med rutor. Det ska bli 16 rutor som tillsammans blir en väska. Det har blivit en mysig mix som får mig att tänka på choklad och karamell. Nu börjar garnet sina dessvärre.
Är det någon som har brunt, beige och rosa i Drops Paris eller Marks & Kattens ekobokull? Ett byte kanske? 
Mejla mig i så fall så får vi göra upp!
Inspirerad av Virkverket fick det bli en lite korg till bråkiga sladdar vid köksdatorn.
Strukturen får man genom att virka så här:
En fast maska, en stolpe i samma maska, hoppa över en maska.
Garn: Drops Muskat
Virknål: 3
På onsdagskvällen bjöd det till kurs hos Marias garn.
Virka påsar med Maria Gullberg. Den virkade påsen har sitt ursprung från Österbotten. Förr hade männen snus i påsarna och det var så man visade att man hade råd – med snus.
Jag gjorde en lite julinspirerad litet pås-prov. Vit med röda stjärnor. Tanken med kursen var att jag skulle lära mig tekniken och sedan…någon gång… göra en ryggsäck till mig.
I går blev det en riktigt göra-klart-kväll. Först var det dotterns virkade mössa som blev klar. Jag blev supernöjd med den mössan (bilder kommer!). Hästen ser så levande ut med det mångfärgade, tonade Sarek-garnet.
Sedan kastade jag mig över de virkade vantarna från kursen och gjorde klart, med dekorationer och allt. Sen fäste jag trådarna på restgarns-Swallowtailen och blockade den. Dessutom stickade jag klart Rovaniemivantarna så att jag kan börja fästa trådar och brodera på ett mönster. Jamen just det, min gröna kofta är klar så när som knappar. Jag sydde dit ”ficklocken” som bara legat och väntat på att få sättas dit.
Dessutom drog jag några varv på Pinwheele sweater som jag startade här om kvällen.
Det känns så skönt att rensa korgen från halvfärdiga saker. Jag har en tendens att hellre starta nytt än avsluta. Det blev dock en sen kväll…över 12 innan jag hamnade i säng.
I går kväll begav jag mig till Marias garn för en Virka vantar kurs. Först fick vi göra en lite provvante för att få till tekniken. Sedan satte jag igång i Eskimo och jisses vad det gick undan!
Jätteroligt och snabbt projekt. Perfekt gå-bort-present. Jag hann en och en halv vante på plats och köpte två nystan för att virka till någon av barnen. Lovikka feeling på vantarna.
Maria Gullberg visade sina virkade vantar i Visjögarn och jag blev så sugen. Jätteläckert! Jag ser fram mot påsvirkningskursen om någon månad.
Armbanden i går blev väldigt uppskattade ”och inte ska väl du” och ”till mig??”. Båda tog på sina armband direkt och de satt utmärkt. jag känner mig så nöjd. Jag älskar att tänka ut passande perfekta presenter.
Samtidigt sorg i hjärtat att lämna mina BGC-vänner men jag är övertygad om att vi ses igen om än kanske inte i jobbet. Jag är förvånad att man kan fatta tycke för så många på så kort tid. Eller så är det så att BGC har osedvanligt trevliga medarbetare.
