Cykelvagnen skapade debatt på kafferasten

I veckan köpte jag en cykelvagn för transporter, för leverans av urvuxna kläder till Stadsmissionen, shopping på IKEA och storhandling.

I två år har jag levt utan bil. Jag trodde att jag på något sätt skulle behöva en bil men det har visat sig att det går utmärkt att leva utan bil i Stockholm med två tonåringar, det krävs bara lite mer planering.

Ändå har jag saknat att på något sätt kunna transportera lite mer än vad en ryggsäck och cykelkorgar mäktar på väg hem från jobbet. Under åren har jag rensat hårt och det man rensar ut går mestadels till välgörenhet, som Stadsmission eller liknande. Men när man har några säckar eller påsar av saker man inte ska ha kvar och inget bra sätt att få det dit man vill börjar man fundera.

Men vänner och grannars bilar? Jag får låna dessa men det är sällan mitt och deras tidsscheman matchar. Där växte tanken på en cykelvagn fram. En lagom liten, för två sopsäckar eller så. Någon tyckte att jag skulle köpa en lådcykel, men de är för dyra och tar plats.

Under sommaren försökte jag köpa en begagnad vagn men det kom inte ut någon som passade mina behov. Av en slump såg jag en vagn på XXL och köpte den på stående fot, monterad och klar kunde jag cykla hem den.

”Men varför slänger du inte in allt i bilen”

På jobbet var det flera som sett min post på Facebook om vagnen. De ville veta vad jag skulle ha den till. Cykelsemester? Transporter, svarade jag. Men utbrister en kollega ”varför slänger du inte in allt i bilen?!” Jag förklarade att jag inte hade någon bil att cykel som enda transport medel så fick jag alltid prioritera vad jag ska handla på vägen hem, tre liter mjölk, vetemjöl och ett par öl… nej det blir för tungt. Jag behöver ägg, köttfärs och grönsaker också… Eller för leverans av saker till Stadsmission eller Myrorna.

Runt kaffebordet klickade det till för flera, vilken planering som krävs och diskussionen började handla om hur vi handlar, hur mycket och hur ofta. Det blev väldigt intressant med många synvinklar på klimat och hur vi lever.

Jag handlar gärna mat på nätet, det gjorde jag även när jag hade bil. Det är verkligen praktiskt. Men jag tror det finns pengar att tjäna på att själv handla och det jag tjänar är både reda pengar, men miljön tjänar på storhandling med cykel och jag får dessutom motion.

Förändra din livsstil – rädda jorden

Förslaget om att beskatta bilparkering vid stormarknader, ett utspel av Karin Svensson Smith (MP) i Expressen kom ju också i denna veva. Om det säger jag att det kanske inte är svaret på miljöfrågan men alla kan minska utsläppen. Och ärligt, detta var ändå ett utspel som fick alla att prata om det. Programmet Svenska Nyheter som sändes i veckan har kanske det bästa förslaget; att man har en app som räknar ned dit koldioxid utsläpp och när det är slut så blir det ingen resa till Thailand. Någonstans måste någon börja ta hårda beslut kring vårt klimat, det tror jag alla har förstått. Men det som Svenska Nyheter och Jesper Rönndahl trycker på är att INGEN VILL GÖRA AVKALL PÅ SIN LIVSSTIL. INGEN.

Jag påtvingades en radikal livstilsändring på grund av skilsmässa och tog beslutet att inte ha bil, det behöver jag inte längre, och det har gått över förväntan. Vi kan alla bidra mer än bara vika mjölkkartonger och sortera plast. Fundera på när du kan ta cykeln istället för bilen.

Comments are closed.