Energigivande helg

garn och fikaVilken helg det blev 18-20 september ! På fredagen anlände jag till Tallbacken (min mammas gård, utanför Kumla) för filialträff för oss hjälpstickor som sköter filialer. Kort därefter kom Ann-Louise (Skövde), Ingalill (Örebro) och Anita (Falun).

Man vet inte hur det ska bli när personer som aldrig träffats förut träffas. Men min känsla var att vi ”fann” varandra direkt.  Ann-Louise hade lagat en fantastisk kantarellpaj som vi avnjöt med rött vin. Efter kaka och kaffe kastade vi oss över det garn vi fått från allehanda sponsorer. Fantastiskt! Vi var alldeles tagna och yra som höns innan vi kunde samla oss och se vad det var vi hade fått. Tack snälla!

Den första kvällen stickade vi inte en maska. Vid 12 sa Ingalill att hon nog var tvungen att åka hem. Vi andra babblade till klockan två…

På lördagen vaknade vi till ett fantastiskt höstväder. Vi åt frukost och satte oss i trädgården och stickade en stund. Efter lunchen packade vi oss iväg till Norrgården (www.ostbiten.se). Karin tog emot med öppna armar och vi pratade vidare, klappade garn och vackra fällar, njöt av Ernst underbara lada. Äppelkaka och kaffe med stickning. Vi skvallrade om stickträffar, om vilka bloggar vi läser och en hel del om Hjälpstickan.

Med bilen full av härliga ostar och garner åkte vi hem till Tallbacken för att njuta Anitas goda fläskfilégyta. Det började nu märkas att vi varit uppe till två kvällen innan. Men i en andra andning stickade vi till sena natten.

Söndagen inleddes med frukost och lätt städning av huset och packning av bilar. Innan vi lämnade Tallbacken satte vi oss att sticka i solen och sammanfattade helgen. Vi diskuterade Hjälpstickans do’s och dont’s och satte ihop några ”ramar” som varje filial ska leva efter. Genom denna helg har jag fått hjälp att tänka kring Hjälpstickan och dess verksamhet.

Anita och jag åkte till Tysslingens stick-och virkdagar på vägen hem. Vi tyckte utbudet var si så där, fast det fanns en del fina garner och vackert hantverk.  Jag kände igen flera personer från stickdagarna i Sannahed och vi pratade om Hjälpstickan, hur de skulle göra och vart bidragen går. Efter en kopp stärkande kaffe satte jag mig i bilen för att hämta barnen i Västerås.

För att avrunda helgen plockade svägerskan, svärmor och jag 25 kilo trattisar innan hemfärd till Stockholm.

Jag säger som Anita; denna helg har gett mig så mycket energi. Vilka kvinnor det finns, så mycket hjärta, så mycket garn och en väldigt massa stickor. Tack för en fantastisk helg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *