Otrogen igen! 

  
Jag lovade mig själv att bara sticka på ett projekt hela julledigheten. Men så fick jag ”den där boken” Lek med Traditioner av Kristin Wiola Ödegård i julklapp. Jag har bläddrat och läst och bläddrat.  Jag kan inte minnas att någon stickbok fångat mig så som denna. Jo, Dikt i Maskor. Den bläddrar jag fortfarande i och drömmer. 

Båda dessa böcker är sprungna ur samma idé – att använda traditioner och översätta dem till nutid. Detta är norskorna experter på. Jag har inte sett något liknande i svensk modern sticktradition. Tipsa gärna men ofta är ”hur man SKA göra” mer viktigt – OBS mitt intryck och erfarenhet. Jag gjorde själv ett traditionsbrott med min Delsbotröja och har fått onda ögat av äldre för mitt färgval. 

Åter till min julklapp. Vad skulle jag börja sticka? Jag började leta garn för de flesta är i Sandnes Peer Gynt, ett nytt garn för mig. Tillslut föll valet på Lillo kofta för Luftmaskan hade garn hemma, nåja ialla fall för att komma igång. Beställde så klart och lagom till vi kom hem levererades paketet. Hurra för folk som jobbar i mellandagarna. 

Tjugofem minuter efter att vi landat hemma la jag upp! Otrogen min dedikerade stickning och nej, ett projekt i taget – det är inte jag. Underbart garn, härligt med nya erfarenheter även här. Det är lite strävt men tjockare är Raumas Finull. I stickkorgen ligget Fåvang koftan och blänger på mig. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *