Ägd av dina prylar?
Dn har en serie om “Shopping – Behov eller Begär” som jag läst. Det är en mycket intressant läsning. handlar du för att du behöver det du köper eller för att du bara vill ha saken?
Artikeln om Jan Lundström som flyttar från etagelägenhet till en etta och rensar sina saker är en tankeställare tycker jag. Han kände det som om han ägdes av sina prylar. Så kan jag tänka ibland också; att jag ägs av mina garnlager, av mina kläder…
Man inspireras ute i butiker och tillåter sina impulser att regera. Genom att jag numera bara stickar från min stash har det ägen gett effekt på annat handlande. jag kan se ett klädesplagg och verkligen överväga – behöver jag verkligen denna? Och flera gånger har jag hängt tillbaka plagget och nöjt gått därifrån. Det är en så skön känsla.
Det gäller att minnas den där känslan och hålla sig borta från shopping som en hobby. Jag älskar att shoppa, don’t get me wrong. Men det är bra att minnas vad är det jag behöver och vad är det jag vill ha. Det är skillnad på det.
I DN-s artikelserie skriver man vidare om att ett överfyllt hus eller överbelamrade utrymmen kan leda till stress. Det kan jag mycket väl förstå. När jag tittar in i vårt arbetsrum går enegrinivåerna rakt ner i fötterna och man bara går in, gör sin sak och återvänder ut igen. Stänger dörren. Ibland kan jag fundera på om vi inte är sk “hoarders” eller “samlare”. Men nej det är bara en vansinnig oordning och alldeles för mycket saker på ett ställe.
Tänk efter när du får dina impulser; Behöver jag VERKLIGEN detta?
2 kommentarer
Heidi
visst kan jag också känna mig ägd av mina saker, men jag är väldigt konsekvent när det gäller att göra mig av med saker vars tid är ute, eller som inte får plats! jag är inte ett dugg sentimental med prylar, utan slänger hellre för mycket än för lite:)
och du har ju verkligen varit duktig med att inte köpa garn i år! så skönt att det har påverkat ditt shoppingbeteende även när det gäller kläder:)
jag vill minnas en blog jag följde (hon har slutat blogga nu), där hon och hennes familj införde köpstopp ett helt år, utom för helt nödvändiga inköp. Varje månad redovisade hon den månadens utgifter och jämförde med året innan. Man kan verkligen säga att dom sparade väldigt mycket pengar, men också att dom fick mera klart för sig vad dom faktiskt ville lägga pengar och tid på när dom satte sig ner efter det året och pratade om det:) och som blogläsare var det jätteintressant att läsa om det:) Både om året, men också hur det påverkade dom och deras prioriteringar:)
Ulrica
Den bloggen heter köpstoppbloggen och finns kvar!