Att cykla är frihet

Varje morgon när jag sätter mig på min Skeppshult Nova och får trampa iväg känner jag lyckan rusa igenom mig. Det är den bästa starten på dagen man kan få.
jag har knappt en mil till jobbet så det blir ungefär 70-80 minuters gratis motion. När lyckan flyter igenom min kropp sjunger jag gärna rakt ut till musiken jag lyssnar på.

När jag började cykla till mitt nuvarande jobb vägde jag som bekant 27 kilo mer och duschade varje gång när jag kom fram. Nu 27 kilo senare blir jag bara lätt svettig och behöver inte längre duscha.

Det jag irriterar mig mest på är cyklister som inte i god tid visar var de ska. Peka med hela handen för bövelen! Det man verkar tro är att alla runtomkring kan läsa tankar och svänger än hit än dit.

Jag håller ut hela armen i god tid, vänder mig om för att se om det är någon i vägen och svänger. Jag försöker också tacka bilister med en tumme upp när de står stilla och släpper förbi mig.

Cykla är den bästa gratismotionen man kan få. Jag har alltid hållit på med det när jag kunnat. I min ungdom jobbade jag i kiosk och cyklade till och från, mellan Sigtuna och Märsta. När jag flyttade in till stan cyklade jag till pendeltåget, tog med mig cykeln och cyklade från pendeltågsstationen i Märsta upp till Vallsta där kiosken låg. När jag skulle stänga kvällstid tjänade jag en halvtimme på hojjandet då jag hann med ett tidigare tåg. Tur också att jag hade “obekväma” arbetstider som gjorde att jag kunde få med mig cykeln på pendeltåget.

Under de år Tjejtrampet var som störst och cyklades i Stockholm, cyklade jag. Kan det ha blivit 10 år kanske, tills jag fick barn 2002. I bland tänker jag att om jag upptäckt cyklingen i tidig ungdom så kanske det hade varit min sport. Jag är nämligen en djävul på uppförsbackar! det säger även min man som kört Vättern de senaste 5-7 åren… jag tar honom alltid!

Under min period i Södertälje, sju år, var det min högsta önskan, att kunna cykla till jobbet. Det gjorde jag när jag tränade för tjejvättern. Startade vid sju på morgonen och anlände Södertälje 8.30. Men då cyklade jag inte hem samma dag.

Nu har jag cykeldistans till jobbet och njuter i fulla drag. Det är ett underbart sätt att uppleva staden, att känna frihet, obundenhet och få motion. Trots att jag då och då hamnar i cykelkö.

Några bloggar i ämnet; Cyklistbloggen och Cykelliberalen, kanske finns det fler.

Cykla lugnt!