Så var det bestämt

Denna vecka har varit ångest, ångest, ångest. Som Pär Lagerkvist skriver “Ångest ångest är min arvedel”. Någonstans har VisaLisa lyckats oerhört bra.
Jag har velat än hit än dit med stickprojektet SYTYCK. I fredags tog jag tid från jobbet och åkte för att bläddra i Marias (Marias Garn) böcker. Jag satt nog där en halvtimme. Det fanns en del och jag fastnade för en “kappa” men bestämde mig för att vila på saken. Fredagskvällens drama fick mig att tänka på annat än stickning.

När min granne och kära vän Monica ringde för att bestämma avgångstid till Syfestivalen så dryftade jag mitt probelm. Hon scrollade igenom min kö i Ravelry och mina favoriter…
– Men du den där svarta, ska du inte göra den, den är ju skitläcker och något du aldrig gjort förut…och jo, lite latino också.

Det är bra att stöta och blöta.
NU är det bestämt. Punkt.
Garn är beställt för jag har inte det i lager hemma… jag kan inte starta 18.23 på söndag men jag steppar snart ikapp.