Att måste prestera
Jag träffade min goda stick-vän Mrs Haller och stickade på Café Hurtig i veckan och vi kom att tala om alla dessa måsten och duktigheter. Vi är överösta av dem.
Jag vill inte men blir ändå påverkad av t ex vackar inredningsbloggar, inredningstidningar – jag plockar frenetiskt hemma och blir irriterad på saker som ligger framme, samtidigt som jag är en stor del av röran. med mina stickkorgar, kläder och saker… Men man kan inte fyra personer leva i en katalogmiljö! Det är inte rimligt. Det är ett krav, ett måste en duktighet som får läggas åt sidan – men jag tycker det är svårt.
Vi pratade om födelsedagar, hur dessa firas, Mrs Hallers son fylller år och hur “duktig” ska man vara? Man vill baka tårtan från scratch men egentligen kan du köpa tårtbotten, sylt, grädde, mosa en banan och köpa färdigkavlat marsipantäcke och vips har du bakat den där tårtan. Det tog kanske 15 minuter att svänga ihop. Lägg duktigheten åt sidan, man hinner inte alltid baka de där tårtbottnarna!
Sen manglade vi julen, traditioner och hur präktig man ska vara kring den stora högtiden. Jag trodde till exempel att jag skulle vara den super-pysslande mamman, ha julpyssel, göra kalender med 24 små paket… men nej det har inte blivit av. En gång hade vi en pysseldag innan jul med goda vänner, det var trevligt, men det blev inte tradition.
Vi pratade också om detta med att rensa, leva med mindre saker, att vårt garnintresse, bokintresse, gränsar till “hoarding” och man blir lite rädd för sig själv. Hur hanterar man att personen man bor med tycker om att spara saker “om-utifall-att” och hur vi ska komma igång med att en gång för all få bort de där sakerna som mest suger energi.
Äsch jag vet jag överdriver men man vill så mycket och tiden är begränsad.
Det är faktiskt viktigare att sitta och sticka med en god vän i tre timmar än att pyssla ihop en kalender med 24 paket, där paketen ändå bara är krafs.
Det är viktigare att man själv mår bra och känner sig till freds än alla “borden” man tror att “andra” gör hela tiden.
För mår jag bra, mår min omgivning bra.
Punkt.
2 kommentarer
Heidi
Instämmer! det är tröttsamt ibland med alla “måsten” som vi är omgivna av. att läsa bloggar där människor ägnar sig åt sina hobbies säger inte så mycket om resten av deras liv. vi vet inte altid vilka val som andra har gjort för att hinna med sådant som dom prioriterar
så det är skönt att du kom fram till att i slutändan måste vi alla själva bestämma oss för vad som är viktigt, vad som ger energi, och vad vi kan göra åt sådant som tar energi:)
Pingback: