Den som spar han har…
Hur står det till i lådor och garderober egentligen? Är det så att den som spar han har? För vem har man? Nöden, krisen, minnet, sina barn… för sig själv?
Jag “skulle bara” hämta en sak i klädkammaren. Men det slutade med att jag möblerade om. En hylla som stått som den stått i de 20 år jag bott här. Den fick vända på sig och stå åt andra hållet. Kanske lite knasigt att komma åt det som är längts in – men mer utrymme åt kläder än tidigare. En blå hyllkonstruktion borrades bort och vips – mer ljus – mer utrymme.
Jag önskar jag kunde göra mig av med mer saker. Men det går nästan inte. Tänk om, och den här gillade jag, och den här… som Vidar lekte så mycket med, men titta här en kul hatt som var så älskad. Det är svårt att slänga och göra sig av med. Ändå är det det som irriterar mest när jag flyttar runt och stökar i min klädkammare. Saker jag knappt visste att de fanns. Barnens påskpynt från dagis… foton från en fjälltur när barnen var små. Barn CD-skivor? Jag har inte hjärta att ge vidare, kanske vill någon lyssna på de där en dag – om man har en mackapär som KAN lyssna. Sån’ är man. Jag ser det som en första rensning!
En insikt var alla TOMMA förvaringslådor som jag har! Otroligt, jag som trodde det var problemet för lite förvaringsutrymme. Men de var tomma och hamnade tillsammans i ett eget hörn.
En mindre garnbutik
Som vanligt förvånas jag över min garnsamling – det är en mindre garnbutik. Det mesta står i plastlådor i klädkammaren. Ändå hittar jag sällan tillräckligt med garn för vad jag tänkt sticka. Konstigt. Men det här ska jag råda bot på. Nu blir det fokus på att göra sig av med garn. Antingen genom att helt enkelt sälja av lagret, sticka upp det eller ge bort det. Det blir hösten projekt. Jag minns ett år med köpstopp – det är ett av mina mest kreativa år faktiskt. Jag vill inte förbjuda shopping – men jag ska tänka till två gånger innan jag köper något!
Det är ett återkommande tema – att rensa i röran – i nya röror som uppstår. Efter man skilt sig, efter barn flyttar, efter nya intressen som tillkommer eller försvinner eller bara för att man inte kan sluta spara på minnen.
