Ernstifierad

Jag har blivit Ernstifierad!

Torsdagar 20.00 är MIN tid… Det är inte så mycket huset som Ernst Kirchsteiger och CO ställer i ordning som de små detaljerna som han alltid lyckas pyssla ihop så enkelt så enkelt.

Som ljuskronan i förra veckan, lite najtråd, lite tänger, några ljuskoppar från pysselaffären. Man ville springa ut i boden och börja direkt! Men ojdå jag har varken växthus att hänga den i eller vart skulle jag annars hänga den? Och så ljuskopparna var köper jag dem här på ön…eller ska ha bara beställa online och få i låddan. Det kommer ett djupt sug i kroppen och man vill bara GÖRA. Nu!

Och denna veckas pizzor! Jag skrev inköpslista i skallen direkt! Jag såg mig och de mina; jag bakandes pizzor (som barnen skulle urka- men ändå) goa vänner (de är på ingång!), solen som skiner, dofterna, knaprigheten. Och här sitter jag med min rosmarin, cheve och glömde päronen.

Varför man gillar Ernst? Han får det att vara så ENKELT inget är krångligt. Han appellerar också till detta med att boa, ha det mysigt, bjuda vänner på gott, ha en egen trädgård, odla, rå om och göra själv. Det är liksom goseligos över hela alltihopa.

Fladdrande tygstycken, blänkande rostfria bänkar, rå betong, mjukaste ull, vackraste trä, linolja, olivolja, glas, ljus, grus, vatten, prismor, blänk – och bara fötter.

Dags att Ernsta lite!