Podden är kastad: Hanna Fahl om podcasts

Som bekant är jag en fan av stickpoddar. Det finns en hel uppsjö av dem i USA men i Sverige – vad jag vet – inte en enda. Min man lyssnar på flera olika poddar; science, geocaching, humor, nyheter…

I Sverige är poddarna på något vis “de professionellas” kanal medan i USA gör vem som helst sitt eget radioprogram och lägger ut. Visst kvalitén varierar men gillar man den inte går man vidare till nästa eller så hittar man en som håller måttet eller har ett ämne som lockar eller en personlighet som kittlar. Jag har frågat konsulter och medie-gurus varför radiopodden inte slagit i Sverige. Men de ser bara på mig som What? -“Sveriges Radio har flera stycken” – ja men andra? undrar jag. Nä, det vet man inget om och verkar heller inte förstå. I min värld kan podden vara samma väg till kändisskapet som bloggarna varit – speciellt i ett litet land som Sverige.

Äntligen skriver Hanna Fahl i dagens DN om de andra poddar som faktiskt börja dyka upp, dock anser hon dem för pratiga och jag skulle lägga till; varför gör inte vanliga människor bra poddar? Man måste inte vara kändis för att börja producera en pod! Tack Hanna!

Sedan jag började lyssna på Cast On för kanske 3-4 år sedan insåg vad man kunde göra med radioformatet. Genom Knitajourne och Knitmoregirls har jag sedan börjat knåda en idé och självklart är den kopplad till mitt intresse för stickning. Mitt problem är bara TID. Men kanske kanske kan jag ta mig den tiden. Jag ska i alla fall skissa på idén, kanske göra ett testprogram. För en pod-sändning behöver inte vara timslång, den kan vara lika effektiv på 20 minuter!

För dig som vill ladda öronen föreslår jag att du kikar på en post jag skrev förra året.