R.I.P Uno

Idag blev Unos sista dag i livet. Dottern ringde vid halv två och var helt utom sig. Det var bara att packa ihop och åka hem. Väl hemma så konstaterade jag att jo Uno var död. Vi hängde upp ett skynke över akvariet och gick ut i solen.

Uno har bott med oss sen han var en 5-krona stor. Det var 28 år sedan. För dottern som är en djurvän av stora mått var hon förkrossad.
– Han har funnits hela mitt liv!

Så sant.

Vi åkte till Liljeholmen, pratade mycket, handlade jumpadojjor och middag. På vägen hem sa Hedvig;
– Vad fin den här dagen blev mamma. Jag är glad att jag såg honom först och att jag inte får veta det senare.

Sonen som sover över hos en kompis i kväll bestämde vi skulle få veta det i morgon. Vi ville inte berätta det via telefon.

Hon är fin dottern. Väl hemma tog maken hand om Uno. Han ligger i frysen för att sedan begravas på Gotland vid påsk.