När garn tar slut

Mina tvåändsstickade vantar var inte tänkta som vantar till mig utan till något av barnen. Därför tog jag två garnbollar som jag tänkte att de nog skulle räcka till två barnvantar – fast nu ska det räcka till två vuxenvantar.

Och fast jag stickade på och låtsades att det skulle räcka slutade det med att det så klart inte räcker.

Så vad göra?
Dels erbjöd sig min kollega att gräva i garnlagren och hitta passande gråaktigt garn men jag kunde ju inte hålla mig utan tog mig till Marias garn på vägen hem. Marias förslag vara att repa vante nummer två ner till flätstickningen, sticka klart tummen på den första vanten med “rätt” garn och sedan ta det nya garnet och sticka färdigt vante nummer två. På så sätt skulle kanske inte skillnaden mellan de grå nyanserna bli slående.

Sagt och gjort, jag köpte okej grå nyans av Maria och en rundsticka till en kofta som är nästan klar och begav mig hemåt.

I morse repade jag vante nummer två ner till flätstickningen, knipsade garnet och packede ner allt i jobbväskan. På T-banan la jag upp för tummen… Den blev lite tight så jag måste göra om och kanske lägga på några maskor till men vadå – nu är jag frogg-master! (frogg=repa på engelska)