Rensa och få ordning och reda – vad eländigt svårt det är och alldeles alldeles underbart
Rensa i röran – detta ämne har varit uppe för? många gånger på denna blogg – att rensa och gå igenom och dra ner. Simplicity, köpstopp, minimalism, downshifta, projekt 333, capsule garderober u name it där har jag varit och tassat.
Varför är det så svårt? Varför blir vi “ägda” av våra prylar? Det har jag inget svar på men jag har några teorier.
Vi har det för bra ekonomiskt
Vi kan köpa nästan vad vi vill och kan vi inte köpa det nu kan vi köpa det sen. Vi lever i en ekonomi där konsumera är en del av livsstilen. Det är ett nöje att åka till Mall of Scandinavia eller valfri galleria och umgås över en latte och några shoppingkassar en lördag. Det är ett nöje.
Att shoppa fyller hål
Vi handlar för att fylla ett tomrum. Uttrycket “shoppa mig lyckling” är egentligen tvärt emot – inte blir du lyckligare av att shoppa. Kanske snarare tvärt om. Ekonomiskt kan det vara förödande trots den goda ekonomin vi lever i.
Stil, styling, look – ny säsong
Vi matas med ny stil, ny look, färger och uttryck? Förr kom kollektioner på kläder vår och höst, nu kommer de mest hela tiden. Det gäller att hänga med. Detta gäller både kläder och inredning. När stylingen seglade in i våra hem så behöver vi uppdatera hur vi har det hemma ideligen. Även om vi inte vill dras med i detta så kan man inte tveka och stannar ändå upp och funderar; några små nya ljuskoppar eller några kuddar till soffan kanske? Fräscha gardiner?
Vi bor stort. Vi har ytor att fylla. Inte som de små trånga lägenheterna man bodde i på 40-talet. Har man rum för grejer är det bara att fylla på… Idag är det standard att alla barn har egna rum, annars är man trångbodd. När jag växte upp var det ingalunda självklart. När jag blev tonåring fick jag eget rum, men vi hade nog kunnat dela ett par år till.
Jag tillhör inte de som shoppar mest – längre – det var faktiskt värre förr. Men jag gillar ju att uppdatera mig och hemmet också för den delen utan att vara någon inredningsnörd. Principen måste därför vara en in – en ut. Men det är oerhört svårt. Det tycker i alla fall jag.
Efter ett tag blir det fullt. Var ska jag lägga den där nya löparen jag köpte på rean, alla löpare jag har är ju fina. Därför måste i alla fall jag ideligen rensa och sortera. Principen var sak på sin plats håller inte. Därför känns det tjatigt när ämnet återigen dyker upp under den analkande våren. Dags för en riktig vårstädning tror jag! Bit för bit ska jag beta av skåp och lådor. Det är också väldigt befriande rensa och slänga. Men det gäller att man inte köper tillbaka problemet och hamnar i samma sits igen.