Tar tag i surdegar

Jag har bakat en del med surdeg men känt att det är stökigt. På något sätt. Men så testade jag Sebastiens sätt, som innebar mer hantverk, än maskinverk, och vila. Det passade mig mycket bättre! För inspiration köpte Martins senaste bok helt utan att veta att han faktiskt också slutat med maskiner och jobbar med händer och vila.

Därför står nu surdegarna på rad och värmer sig på vårt varmaste ställe; kanten på spisen. Där får surisarna bra drag. Det ska bli grova limpor, Stockholmslevain och kanske blir det pizza i helgen.