Stickträff med mrs Haller på vårt vanliga hak i Aspudden. Så trevligt att ses ic prata om livets förvecklingar. Kärlek, familj, lite jobb och garn och stickor såklart!
Dagen till ära plockade jag upp ett gammalt projekt, Folklore, som är ett danskt mönster och designer. Det blev riller dagen lång.
Mitt villrådiga funderande här om kvällen resulterade i att jag svängde förbi NK och handlade en rundsticka 3,5 till ärmen på min gröna kofta.
Allt detta surfande och funderande och så behövdes bara ett stopp på NK.
Koftan har fått marinera i stickkorgen en tid för jag bara inte kunde hitta en rundsticka 40 cm 3,5 hemma. Jag måste ju ha en men var?
Koftan har en så klyftig konstruktion. Den stickas nerifrån och upp i ett stycke. Sen syr man ihop axlarna. Ärmarna stickas nu från axeln och ner genom att först köra förkortade varv tills man ”ätit upp” alla maskor utom de under ärmen. En ärmkulle, så fiffigt! Därför behövde jag också en 40 cm kabel, strumpstickor kändes otympliga i detta moment.
Så nu ska den koftan också bli klar. Ja, kanske redan till helgen!
- Mamma du är väldigt gråhårig, säger sonen som verkar ha en hangup på detta.
- Vad tror du det är som gör att jag har gråa hår, skojar jag och rufsar honom och tänker ”han”.
- Gammelheten, säger pojken då. Du har levt i 42 år mamma det är … Lång tid.
Hur mycket tid kan man lägga på Ravelry egentligen? Istället för att sticka klart något av allt det jag har letade jag efter ”något nytt”.
Sjal? Mja.
Liten kofta kanske, jo men har jag garn så det räcker?
En socka?
Något för barnen?
Till vintern?
Inte.
Okej.
Kofta? Men du har ju en bunt i korgen. Ja, jo, men…
Så där kan man hålls på.
Så precis när Eurovisionen är slut och ett litet trevligt program om Anna Bergendahl startar så knäcker jag det. En ny Driftwood, fast kanske som kofta? Och jag måste hitta rätt garn i lådorna. Men bra då.
Borstar tänderna och tänker; den där vita Folklore – var är den? Jamen den kanske man skulle slutföra. Bara ärmar kvar på den med.
Allt detta. Tre timmar senare. Tre bortslösade stick-timmar, men för all del i drömmarnas värld och med rätt okej musik till.
 |
 |
 |
 |
Jag är så sugen på fler sjalar sedan jag börjat använda dem lite duktigare. Så kom jag på att jag hade Kool Aid i gömmorna. Jag hittade det lagret och ett par tre sjalgarner som kunde färgas.
Så enkelt och så fint det blev!
Jag färgade två vita och en ljusgrå. Blått, black cherry och någon röd variant.
Jag gjorde så här
1. Blötte garnet i varmt/ljummet vatten ordentligt, ca 10 min
2. Blanda under tiden Kool Aiden med vatten. Ju mer vatten desto ljusare färg.
3. Lägg blandning och garn i en micro-säker form.
4. Kör 1 minut i taget tills vattnet är utan färg.
5. Well, mitt var så lite vätska att det sögs upp direkt, men jag körde mellan 2-3 minuter totalt.
6. Låt garnet svalna något.
7. Skölj i lika varmt vatten som garnet är för att inte chocka det
Här tror jag att jag slarvade lite, garnet ser lite ”sletet” ut men det får gå.
8. Häng och torka!
 |
 |
 |
 |
Driftwood heter denna tröja och den är nu min favorit, alla kategorier!
Halsringningen är underbar, och passformen på axlarna sitter som en smäck!
Garnet är Filtmakeriets tråtrådiga ull. Det var fett som 17 att sticka med men sen när det är tvättat är det en dröm. Tipset är väl att tvätta garnet innan man stickar med det. Det krävdes 7-8 gånger sköljning när jag tvättade den. Men det var det väl värt.
Tant Kofta har skrivit ett inlägg om hur hon tvättar just Filtmakeriets ull innan det är dags att sticka med det. Så som vattnet ser ut i Tank Koftas inlägg så såg mitt ut i 7-8 sköljningar och jag hade nog kunnat fortsätta…
Jag har ull från en gård på Gotland, grått, som är spunnet på Filtmakeriet. Det kan bli en Driftwood till.
Designern är tyska, Isabell Kraemer, finns på Ravelry och har flera fina modeller. Många upp-i-från-och-ner modeller och flera är gratis.
Fest och glamma, Fredrik Wass initiativtagare till utmaningen #blogg100 bjöd till grand finale tillsammans med Sveriges Kommunikatörer på Historiska muséet.
Över 100 personer var vi som fick lyssna på Sveriges blogghistoria, bloggens utveckling, betydelse och framtid samt en presentation av bloggkompassen.På scenen kunniga bloggare som Jonas Söderström, Rebecca ”popjunkien” Crusoe, Ebba von Sydow, Karin Pettersson politisk redaktör på Aftonbladet och Hans Kulin, numera social media guru på Coop. Phew. Intressanta diskussioner, bra frågor från publiken och en uppdatering kring bloggandet i Sverige.
Jag träffade trevliga Karolina Frau Furtenbach som jag pratade mycket med och hennes kompis Felicia med bloggen Mitt Liv i hyllan. Mycket trevliga bekantskaper. Sen kom Tina fram och pratade med oss om varför hon startade sin blogg; för att trycka ner osanna fakta om henne. Intressant historia.
Vi minglade, drack vin och åt wrap och sedan givck solen ner bakom den solvarma väggen på Historiska innergård.
Dags att avrunda denna utmaning.
Jag kommer att fortsätta att blogga men inte med samma intensitet.
Bloggen ger mig en ”outlet” och med #blogg100 gav mig ett incitament att kanske försöka vara mer formulerad, att kanske skriva mer om annat än bara stickning. Vi får se.
Blogga bör man annars dör man
Blogga gör man ändå dör man.
Driftwood har blivit min favorit på kort tid. Älskar den!
Jag tog den till Gotland utan knappar. Den var så mysig. Och ja, jag har haft den varje dag, fast den saknar knappar. Då kom jag på min knappburk den jag köpte för fem spänn i somras. Kunde det finnas fem knappar till tröjan i den?
Ja, på ett ungefär i alla fall. De ser lika ut men på nära håll ser man att de skiftar i färg. Det gör inget. Jag tycker den blev snygg så här och det är gott att återanvända gammalt.
Myströja nummer ett!
Några lediga dagar på Gotland med min syster och hennes familj. Vi ska köra det gamla taket till tippen och njuta.
Middag med en sjunkande sol och gott vin. Huset fullt av folk.
Jag är helt normal. Allt är packat för resa österut men så funderar jag, ravlar lite och vips står jag med huvudet i garnlagren.
Det blir en kofta till. Av samma designer som gjort Driftwood. Ljusgrå botten med gula och rosa ränder, kanske den lila. Vi får se. Koftan heter Pauli och är gratis.
