Sockor på hjärnan

Ni som känner mig vet att jag inte gillar att sticka sockor. Men något har hänt! Till Gotlandstrippen tog jag med mig Drops Fabel för att sticka sockor till dottern. Ett måste som jag tänkte passade för båtresa, stranden och sena kvällar i stugan. Precis innan resan följde jag med en kompis till Marias Garn och slog till på ett par snajdiga strumpstickor i trä.

På ett kick var dotterns strumpor klara med stor hjälp av Stick å brinn häl-skola. Jag var helt fashinerad, ingen “second sock-syndrome” där inte. Repade en vante jag börjat på i Noro Sockgarn och la upp för ett par sockar till mig (!!) och jag är redan inne på andra sockan.

Vad har hänt? Är det stickornas förtjänst? Eller att just sockar är ett så litet och smidigt projekt som passar perfekt i handväskan? Eller att det är ganska  snabba projekt med “instant gratification”? Jag vet inte. Nu sitter jag och spanar på sockprojekt och sockgarner – gaalet!

I am not a sock-knitter. But something happened when I bougt the Knit Picks sock needles. In a flash I hade made a pair of socks for my daughter and  I am almost done with a pair for myself in Noro. All I’m looking at now is sock patterns, I am amazed.