In i garngrottan
I helgen kom jag på att jag hade ett par Pernilla vantar som jag startade i våras. KarinKahnlund sålde garnpaket med sin egendesignade Pernilla-vante där vi själva fick kombinera ihop färgerna.
Som jag letade! Jag var nere i varje låda, skrymsle och vrå. Gav upp, återvände till soffan… men fick ingen ro. In i klädkammaren igen, rota, lyfta, fundera.
Under min jakt insåg jag en sak; jag har för många projekt på gång. Det ligger tygpåsar med påbörjade projekt högt och lågt, stickor sticker ut, virknålar hakar i…
Jag bestämde mig där och då att detta ska jag gå igenom och ta beslut, projekt för projekt. Ska det göras klart eller helt enkelt repas/kasseras?
Därefter ska det som ska stickas klart stickas och läggas till handlingarna!
Till slut sent på lördagskvällen i en sista vända inne i garn-grottan hittade jag en ensam tygpåse med Pernilla-vantarna i!
Det fick bli några varv på vanten i sänghalmen innan jag lungn somnade in.
En kommentar
Katarina
Repa upp! Åtminstone sånt som inte blitt nåt på flera år. Jag hade en upprepnings-drive i våras och det kändes bra. Nu ligger ytterligare några gamla UFO:n nära groddammen…
Go for it! Det är befriande! Och så kan man koncentrera sig på de saker man verkligen vill göra klart. Som fina vantar t.ex.! 😉